Jahaja det känns som jag har gått under jorden och inte förmedlar mig med omvärlden längre. Om någon vill träffa mig så är det bara att komma in på jobbet eller nåt.

Lämna barn

Åka till jobbet och le mot kunder

Åka hem och försöka le mot Marcus

Klappa lite på griniga och trötta barn

Sova

Och sedan börja om igen.

Det var visst detta som jag önskade mig av hela mitt hjärta för ett antal år sedan. varför var det ingen som varnade mig. Jag tror jag krisar en stund och hoppas det går över. Om det är någon som vill hjälpa mig på vägen bjud mig på ett glas och prata med mig om något annat. Lite shopping kan råda bot på det mesta ;)